Yoga, massage, gravidmassage, mammaträning, meditation Bjärred, Lomma, Lund » Yoga, massage, gravidmassage, mammaträning, meditation Bjärred, Lomma, Lund

När uppmärksammade du din mamma sist?

Vi ska hylla våra mammor varje dag. De är vår trygghet, klippa och ankare när livet stormar. De älskar oss oavsett vad vi hittar på för bra och mindre bra saker. De finns där att torka våra tårar när livet är tufft och skrattar både med och åt oss när det behövs. Vi lär oss oftast alltför sent att mamma faktiskt och oftast vet bäst. Det är bra att jackan går under rumpan och det är inte sommar bara för att solen visar sig i april…

Vad skulle vi göra utan våra mammor? Ja, vad skulle världen göra utan våra mammor? Det är mammorna som får världen att snurra.

Så ge din mamma en extra kram på söndag den 26 maj då det är morsdag. Och kan du inte träffa henne så ring!

Nedan har jag satt ihop en liten inspirerande lista på gåvor som man kan ge till sin allra bästa och finaste mamma.

  1. Telefonsamtal – vi ringer säkert alldeles för sällan till våra mammor så ring på söndag om du inte brukar göra det och brukar du ringa så ring ändå. Alla blir glada av att höra sitt barns röst! Kom ihåg du är alltid din mammas barn oavsett hur gammal du är.
  2. Massage – vem vill inte få bli unnad en skön och avkopplande massage? Egen tid. Stressfri. Bortskämd. Köp ett presentkort och du kommer göra din mamma överlycklig.
  3. Naturlig olja – det är naturligt, ekologiskt och fri från alla möjliga konstiga tillsatser som t.ex. paraben. Sätt inget på kroppen som du inte skulle äta…
  4. Torrborste – få igång blodcirkulationen i kroppen och ge hyn en härlig lyster
  5. Vitamix – ok, så detta är något jag personligen önskar eller om det är mer en juice-press, lite osäker men möjligheten att göra egen juice på grönsaker och frukt lockar mycket. Naturliga drycker längtar jag efter.
  6. Middag – åh att slippa laga mat en kväll kommer uppskattas mer än vad du kan ana.
  7. Träningsbyxor/yogabyxor – ge henne något färgglatt och mönsterrikt…
  8. Snyggt nagellack – färgerna börja komma tillbaka. Detta märke ska vara naturligt
  9. Pukka te – välgörande och gott te
  10. Blommor är aldrig fel

 

Share Button

Hejdå tråkiga svarta yogabyxor

Det här året har jag överraskat mig igen och igen och igen. Inte minst när jag valde en prinsessbakelse till brudklänning. Jag ångrar mig inte en minut.

Men nu måste ni säga G’day (Australiensiskt uttala, thank you very much) till mina hippa (ja jag är gammal och får använda ordet hipp), grymma och snygga yogabyxor från Liquido Active.

Dessa byxor får mig inte bara att börja vilja vara aktiv och träna utan de får mig att också känna mig såväl snygg som välklädd. Springer faktiskt till förskolan och hämta barnen i byxorna.

Ja äntligen kommer färgen tillbaka. Hejdå tråkiga svarta byxor!

Även roliga mönster.

Ja nu får vi synas igen. Åh härliga 1980-talet.

Jag känner mig faktiskt rätt cool i dem. De är mjuka, följsamma och känns inte alls kalla som vissa kläder kan kännas i polyamid och elastane. Här kan ni klicka för att se mig i mina zebra(!)-byxor. 

Som ni vet är jag konstant ute efter roliga, annorlunda, coola, genomtänkta yogakläder så ni får gärna tipsa mig och ni hittar bra kläder. Själv ramlade jag idag av en slump över märket Onzie som också gör färgglada, mönsterrika och coola träningsbyxor. Kanske något för dig?

 

Share Button
Anna (orka mera)21 maj, 2013 - 15:06

Grymt coola. Hoppas få se dem live på tisdag!

Anna Germundsson21 maj, 2013 - 15:47

Oh yes! ;)

Jag lever…

Här går ingen nöd.

Det renoveras så dammet yr. Bokstavligen. Mitt mantra är ”det blir fint när det blir färdigt, det blir fint när det blir färdigt.”

Förhoppningsvis återvänder allt till normala rutiner nästa vecka och jag återfår lite mer energi till att skriva. Det har verkligen varit helt tomt uppe i huvudet p.g.a. renoveringen – sena nätter målandes dörrar. Man (jag) blir lite konstig av ångorna från målarfärgen…

Det är galet hur vädret påverkar humöret. Idag känns allt så mycket lättare och roligare tack vare att solen lyser ute, vinden är varm och det är allmänt behagligt och skönt.

Framöver kommer jag nog skriva färre blogginlägg. Säg 1-3 per vecka. Vet inte riktigt ännu hur formen kommer se ut. Alltför att helt enkelt slippa press och stress att skriva varje dag. Att slippa tänka ”åh kan jag skriva om detta”, ”jag måste komma ihåg att fota”, ”åh nej nu glömde jag fota – hur ska jag nu göra” och så vidare. Dessa tankar gör att jag faktiskt inte känner att jag är i nuet. Utan i bloggen hela tiden och så vill jag inte ha det.

Jag är glad att en del av er har hört av er och saknat min blogg, vilket mitt ego blir glad över att höra och motiverad att plocka fram skrivafingrarna…fast helt tyst har jag inte varit. Jag har varit aktiv såväl på facebook som på twitter(!).

Förutom att renovera så har jag också gått ett par online kurser varav en ha varit att göra mig lite mer bekväm framför kameran för att kunna filma mig själv. Nu måste jag bara finna modet att göra en film och lägga upp den här. Ge mig lite heja rop så jag vågar! ;)

Ja här är den gamla trappan och här kan man trilla rakt ner till källarens stentrappa…not so nice…

 

20130515-171128.jpg

Share Button
Erika19 maj, 2013 - 21:27

Nu blir byggaren inom mig nyfiken på vad ni hittar på i hemmet? Man skriver det man har energi till att skriva. Att skriva kan inte vara ett tvång. Har med saknar dig.

Anna Germundsson21 maj, 2013 - 13:39

Vi renoverar HELA huset men vi måste ta det i etapper när det finns ork, pengar och tid… Just nu renoverar vi kontor (jippi jag får ett fint kontor), delar av hallen och sätter in en ny trappa. Trappan görs om helt d.v.s. hur man går upp och kommer ur trappan är helt annorlunda den gamla. Fint blir det när det blir klart men nu är det så dammigt och skitigt hemma…issschh…men snart kan vi njuta. Vi försöker återskapa 1920-tals känsla i huset och ta bort 1970-tals känslan som just sattes in på 70-talet. ;)

Maria22 maj, 2013 - 10:00

Hej Anna! Kul att du är tillbaka. Har saknat dina inlägg. Som du vet är jag ett fan av dina filmer så jag ska hålla utkik även om jag tar det lugnt med yogaövningar just nu med min stora bebismage. Kram och lycka till med renoverandet!

Anna Germundsson23 maj, 2013 - 11:01

Tack snälla! När är det dags? Och ja, var sak har sin tid och inget är för evigt… ;) Kram!!!

Om dygnet ändå hade fler timmar..

Är det bara jag eller önskar ni också att dygnet hade fler timmar? Jag får väl ”trösta” mig med att är något som är riktigt rättvist i världen så är det att vi alla har just 24 timmar per dygn och ingen kan köpa fler timmar för pengar. Detta är vad vi har. Så det gäller att disponera timmarna väl.

Just känner jag mig lite frustrerad över att mina timmar inte räcker till. Jag förmodar att jag bara får acceptera det och ta ett djupt andetag. Mina timmar är fyllda med roliga och utmanade saker såsom att försöka lära mig filma mig själv. Guuuuud det känns konstigt att se sig själv, fast samtidigt inte så märkligt som jag trodde. Kul är det i alla fall. Verkligen! Det tar dock mycket energi av mig. Jag känner mig lite lätt dränerade på energi efter bara en video…kanske inte så effektivt… Jag går ”all in” för jag vill verkligen lära mig det här mediet.

Kvällspasset disponeras nu vid målarbordet (renovering påbörjad i huset) och inte i soffan med en god bok. Det är inte alla kvällar det känns roligt att stå och måla ska jag villigt erkänna. Men jag lyssnar på gamla Christer i P3-program och har det ändå bra. Listerna, fönsterlisterna, dörrkarmarna och dörrarna (har säkert förträngt något mer) blir fina och vi kommer njuta av det när det väl är klart. Det talar jag i alla fall om för mig själv när jag hellre vill gå och lägga mig raklång på soffan och vila.

Så stackars lilla blogg. Du kommer sist på prioriteringen just nu. Förlåt…

Share Button

Vem var Patanjali?

I helgen kom mina fina släktningar förbi, nyss hemkomna från sin årliga vinter-back-packer-resa, som de gör varje vinter sedan 15-20 år tillbaka.

I år har de bland annat varit i älskade, galna Indien och med sig hem hade de en ny vän till mig! Patanjali som jag så länge har längtat efter och önskat mig.

Nu finns han i min yoga shala eller om jag ska låta honom få bosätta sig på min meditationsbord återstår att se.

Vem han är? Han var en indisk filosof som levde kring Kristi födelse. Patanjali sägs vara mannen som skrev ner Yoga Sutras för eftervärlden (det tvistas dock om han är upphovsmannen till Yoga Sutras). Yoga Sutras består av 196 sutras (aforismer) som behandlar syftet med yogan – att hitta balans i livet och ta fullt ansar för sina egna handlingar. Dessa aforismer vill hjälpa oss att förstå livets mening och att vi alltid ska göra vårt yttersta för att vara goda medmänniskor. Yoga Sutras lär oss hur vi ska undivka att låta vårt medvetande bli färgat av våra tankar, begär, passioner och fem sinnen. Ett sätt är att praktisera yogaställningar…

Ja nu är han äntligen här. Välkommen, kompis!

Share Button
Erika19 april, 2013 - 22:10

Tror att en liten figur är det som saknas för att få lite mer stämmning i min asiatiska del i trädgården. Lugnt är inte riktigt där än.

Juice:a

Jag vill så gärna kunna börja göra egen juice utifrån grönsaker och frukt. Tror att det skulle göra gott för min kropp. Gillar tanken att kunna ”köra” ner det ena och det andra i maskinen och sen voila ha en hälsosam drink!

Jag har dock ingen egen maskin ännu så jag köper då och då juicer från olika juice-barer i Malmö. Men inom kort hoppas jag vara min egen juice-bar… ;)

 

Share Button
Erika13 april, 2013 - 21:40

Du tänker så med juice:a då förstår jag. Lycka till!

candace | yogabycandace10 maj, 2013 - 16:35

Seriously my juicer is the best purchase I’ve made! The one I have in Germany is great, and now I have one in the US called Vitamix which is even better (and I think we’ll get one when we return to Germany). It keeps the pulp in, so you get all the fiber from the fruits and veggies. It’s wonderful, I can’t recommend it enough!! xoxo

Anna Germundsson15 maj, 2013 - 16:54

Thank you! Glad I have not bought one yet. I will give it as a present to myself when I have finished some studies (business) I am doing. Need to have a carrot…so I do the work! ;)

First it will piss you off

The truth will set you free but first it will piss you off.

Hahha! Det är så jag. När jag hör ”sanningen” eller får konstruktiv kritik så går hela mitt alarmsystem igång. Jag sätter mig i försvarsställning eller så vill jag bara lägga mig ner och dra en gammal filt över mig och ge upp.

Djupt, djupt nere i mitt medvetande vet jag att det är bara bra för mig att få höra ”kritiken/sanningen”. Många gånger har jag ju själv bett om deras åsikter ändå är det så JOBBIGT när det väl sägs.

Självklart behöver jag ju inte hålla med men många gånger gör jag det. Dock kräver ”sanningen” i de flesta fall att jag måste förändra mig. Till det bättre såklart. Men förändring är inte alltid enkelt. Snarare jobbig, utmanade, krävande. Det innebär att jag måste kavla upp ärmarna och se mig själv djupt i ögonen även de delar av mig själv jag kanske gillar lite mindre… Jag måste bestämma mig att gå hela vägen. När jag inser allt detta blir min reaktion att jag vill ge upp. Här och nu. Det är ingen idé. Jag slutar. Jag struntar i det här. Jag orkar inte. Ont-i-magen-känslan är hög och jag vill mest gömma mig.

Sen inser jag att jag behöver inte göra förändringen idag eller imorgon. Låt det mogna i kroppen. Låt det bli en process. Ingen kräver drastiska resultat av mig nu. Det är bara jag själv och min otålighet. Rom byggdes inte på en dag och det gör ont när knoppar spricker…

Så tack alla ni som hjälpt/hjälper mig att utvecklas. Och tack yogan för att du lär mig att bli mindre impulsiv i mina reaktioner.

Oavsett vilken förändring du behöver göra så är den ofta jobbig för det kräver att ta sig en allvarlig titt på sig själv. Vill du till exempel gå ner i vikt så måste du se vad du gör som motverkar detta t.ex. är det stressen på jobbet eller äter du mindre bra eller….sanningen är inte rolig men när vi vet vad det är det är då vi kan börja förändra. Och förändring är asjobbigt för alla för det krävs mycket mod, beslutsamhet och hängivenhet. Men vi kan alla göra det.

 

 

Mindre aggresiv reagion och mer konstruktiv

Share Button

Mina ”minst” favorit yogaställningar…

YogabyCandace delade med sig, häromdagen, av sina fem yogaställningar som hon tycker minst om.

För mig handlar det bara om en form av yogaställning som jag, hrm, inte är sådär jätteförtjust i och det är alla former av backåtböjningar exempelvis: Shalabhasana, Bhekasana, Dhanurasana (se bild nedan), Parsvha Dhanurasana, Ustrasana och så vidare… Jag är verkligen som ett kylskåp på framsidan av kroppen.

Och är jag inte uppmärksam så tenderar jag att utesluta alla former av bakåtböjningar ur min egen yogaträning även om jag vet att det är just dessa jag behöver öva mer på…

Dhanurasana:

 

Och gamla vanliga Urdhva Dhanurasana….

 

 

Har du någon/några yogaställning/ar som du vet med dig att du tenderar att hoppa över fast du borde nog öva allra mest på just den/dessa…? Om ja, vilka? Kul att ni vill dela med dig…vi är ju alla i samma båt…

 

Share Button
Anna (orka mera)11 april, 2013 - 18:36

Gillar inte heller bakåt. Framåt är mycket mer najs :)

Jeanna11 april, 2013 - 21:45

Tenderar bli uttråkad i de stående positionerna ibland… Mina ben är som pinnar. Svaga pinnar.

Anna Germundsson12 april, 2013 - 10:22

Ja eller hur Anna! Framåt no problemo! ;) Trevlig helg Anna hoppas du får det trevligt trots vaderna! Kram

Anna Germundsson12 april, 2013 - 10:28

Jeanna, ååh jag känner i mig så i det du beskriver. När jag började med Asthanga yoga så tyckte jag de stående ställningarna var så tråkiga och jobbiga. Ååh kunde de liksom aldrig ta slut så jag fick sätta mig ner (förmodligen p.g.a. svaga och trötta ben…sitta ner = vila). Jag minns när jag kom hem från en yoga retreat i indien och jag skulle hålla upp min dagliga yogaträning och jag stod i gästrummet hemma och tyckte så synd om mig själv för jag var tvungen att göra dessa jobbiga stående positioner. Hahha! Kan fortfarande känna denna självömkan!

Och nu…sisådär ett antal år senare älskar jag de stående ställningarna och märker att jag undervisar mest i dem (jag undervisar inte ashtanga utan kreativ vinyasa flow med mycket core). Jag tror jag gillar de stående nu för jag har dels blivit starkare i benen dels förstått vad de går ut på (de stående) samt jobbar väldigt mycket med bäckenbotten, nedre magmusklerna och psoas muskeln (plus fötterna) och det hjälper mycket. Det är en process. Tjatigt att höra kanske men det är en process hela yogan. Lära känna sig själv och ingen har påstått att det är lätt process…

Jag minns en gång en lärare som sa att du måste kunna stå på dina fötter ordentligt innan man kan lära dig att stå på huvud eller händer eller något annat och jag tycker hon har så rätt i det.

Kram och trevlig helg Jeanna och fortsätt skriva så fint på din blogg! Försökte kommentera häromdagen men ipad:en låste sig hela tiden när inlägget skulle publiceras..suck..ilandsproblem! ;)

Art By Tina - Konst & Fashion18 april, 2013 - 09:05

Jag undviker främst yogaposer där styrkan är fokuserad till armarna, trots att jag vet att det är det jag behöver träna mest på för att hitta fram till handstående – som min kropp skriker efter att få uppleva! Tips?

När livet inte går på räls

Vi har haft en litet avbrott på våran livsresa här i familjen, vilket har resulterat i stress och emotionell trötthet. Nu verkar vi ha kommti på rätt köl igen men igår kunde jag inte hålla ögonen öppna vid 20-tiden utan kröp till sängs samtidigt med barnen. Det var nog det bästa beslut jag har tagit på länge.

Jag funkar inte när jag har sömnbrist. Sömnbrist kan man ju få trots att man lägger sig i ”tid” och sover sina timmar. För är man stressad och orolig så dels sover man generellt inte bra dels tar oron och stressen mycket energi.

Jag kontaktade min branschkollega och vän, YogabyCandace (superfin blogg), för tankar och råd över hur jag ska hantera min trötthet och oro. Man kan ju tänkas att jag är expert på detta. Det är jag. För andra. När det gäller mig själv är jag precis som majoriteten av oss – jag glömmer bort mig själv. Jag behöver därför också få stöd, råd, ”prata av mig” och inspiration från andra.

Candace råd till mig var sådana jag skulle ge till andra men jag behövde höra råden från någon annan för att kunna ta till mig dem. Det hon upplyste mig om var att praktisera Yoga Nidra (jag älskar detta, djup, djup yogaavslappning), skriva i min tacksamhetsbok, föra en matdagbok (har inte startat men tänker nästa dagligen att jag borde göra det just för att se vad jag stoppar i mig – jag är inte alltid den mest hälsosamma, särskilt inte under stressiga perioder), börja ”juice:a” (vilket jag gärna vill men inte blivit färdig till det) samt vilken sorts yogaträning jag borde göra under denna period.

Fantastiskt bra tips. Förutom ovan tips har meditationen varit ett bra stöd för mig. Jag har inte alltid velat meditera men jag har ”tvingat” mig själv och efter halva tiden lugnar kropp, sinne och huvud ner sig. Meditationen har hjälpt mig att inte stressa upp mig mer än ”nödvändigt”. Den har också hjälpt mig att hålla saker och ting i perspektiv.

Har ni andra tips för att hantera stress?

Share Button
Jeanna10 april, 2013 - 20:10

Jag är ledsen att livet inte går som på räls, Anna. Hoppas att det är hantverkare och snart vänder? Så glad att du delar dessa tips! Jättefina och inspirerande. Gjorde mig ännu mer sugen på att bli mer yogisk. Sor kram!

Anna Germundsson11 april, 2013 - 09:11

Tack Jeanna! Allt är bättre nu. Kul att du vill jobba ännu mer med yoga! Du kommer inte ångra dig!

Erika12 april, 2013 - 13:46

Juice:a ???? Vad är detta?

Anna Germundsson12 april, 2013 - 17:42

Bra fråga! Det är att göra juice på allt från äpple till selleri till morötter till apelsiner – ja vad som helst och man behöver en speciell maskin som kan pressa den råa frukten/grönsakerna. Gott! Men jag har ingen sådan maskin men önskar mig! Kram!

En liten påminnelse idag

Hej hopp! Ingen inspiration idag…vad vill ni läsa om??

Här kommer några tänkvärda ord under bloggtystnaden…

Share Button